Ibland är behovet av att få fylla mina lungor med frisk luft extremt stor. Då beger jag mig till havet och låter mig omslutas av vågornas brus och måsarnas skri. Idag kysste dessutom solen min kind och värmen spred sig ända in i mitt hjärterum. Trots all smärta och sorg jag upplevt den senaste veckan kände jag en glädje över livet. Att jag får finnas till och att mina nära och kära finns vid min sida. Jag älskar er vansinnigt mycket!
Ta vara på dig själv och din familj. Ta ingenting här i livet för givet. Stanna upp och känn, se och hör.
Lev här och nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar