Sommarledigheten är nu till ända och vardagens alla sysslor pockar på, men i år känner jag mig inte alls stressad inför alla krav och måsten som jag gjort tidigare år. Jag har funnit min medicin för att stå emot och för att finna styrka och bli pigg. Min medicin heter träning. Jag som aldrig tidigare tyckt om att knyta på mig träningsskor och utsätta min kropp för påfrestningar på gränsen till smärta bokstavligen småspringer till träningslokalen nu. Under mina sex veckors semester har jag varit fysiskt aktiv med bla simning och powerwalks i stort sett varje dag. Gräsklippning och krattning som jag under tidigare semestrar sett som ett nödändigt ont har i år utgjort sköna träningspass. Den nya livsstilen har fått fäste och jag trivs som fisken i vattnet. Att kunna äta och dricka så gott som jag gjort under min ledighet utan att lägga på mig ett par "semesterkilon" är fantastiskt. Det handlar inte om att avstå ifrån någonting. Jag har smaskat såser, glass och bakverk och njutit av en drink före maten och ett gott vin till det grillade köttet som under alla andra semestrar, men inte jämt och inte i stora mängder. Fördelningen av proteiner och snabba och långsamma kolhydrater på tallriken ser annorlunda ut idag. Dessutom är jag noga med att äta fyra gånger per dag med max fyra timmar mellan måltiderna. Min underbara coach ska ha all credit för det jobb hon lagt ner på mig och mina tankar kring mat och träning. För även om alla mina vänner säger att det är jag som gjort jobbet kan jag själv inte se det så för det var så lekande lätt, när jag väl bestämde mig. Gissa om det var en stolt Mie som vägde in sig förra veckan efter sex veckors skolk från träningslokalen. Åjo, min coach såg allt lite mallig ut hon med ;-).
