lördag 4 februari 2012

Vad Är Väl En Bal På Slottet


Niornas avslutning närmar sig med stormsteg och planeringen och förberedelserna för skolans traditionella avslutningsbal är i full gång. Så även flickornas tankar kring klädseln. Det ska inte vara vilken klänning som helst. Inget som nå´n annan kan tänkas ha eller hade förra året så kreaktiviteten och idéerna är många och ffa hemliga. Gisses säger jag. Inte sjutton var det så här när jag gick ut högstadiet.

Madame i fråga har länge googlat efter just DEN DÄR klänningen och för ett par veckor sedan hördes ett jubel från övervåningen. Här, titta, wow!!!!!!!!!..........bubblade min tonåring likt en god champagne. Därmed inleddes den spännande resan från idé till färdig balklänning.

Förra helgen var vi så hos sömmerskan Christina som ska hjälpa min dotter med arbetet. Det måttades, räknades och klurades. Modellen ändrades lite här och lite där och olika tyger diskuterades. Wow vad spännande det var att se ett riktigt proffs arbeta. Måste erkänna att jag ganska raskt tappade den lilla kontroll jag trodde jag hade ;-). Det var förresten Christina som sydde mamsens fantastiskt detaljrika och vackra dräkt till bröllopet förra våren så jag känner mig absolut trygg i hennes händer.

Såååååå....................dagens to do är att hitta tyg till klänningen. Med bilder, stuvbitar och uträkningar från sömmerskan beger vi oss nu ut i tygernas fantastiska värld.

5 kommentarer:

Marie-Louise Nilsson sa...

Ååå, vad spännande.. lycka till! Min dotter tar studenten nästa år.. så då blir det ett antal klänningar som ska införskaffas till olika tillställningar. Men kan ju inte ha en klänning mer än en gång under studentveckan... "förstår du väl, mamma" :) Som tur var så var det lugnt när hon gick ut nian. Men ha en härlig dag. kram

Pennelina sa...

Härligt!

Kramar <3<3<3

Monica sa...

Mie, du vet väl att allt klär en skönhet?
Varm kram från mig.

Rigmor sa...

Oj...va spännande!! Å vad tiderna har förändras...när jag gick ut nian så hade man dött om någon hade uppmärksammat det minsta lilla...då skulle man helst lite nonchalant bara strosa hemåt, rycka på axlarna och sen fortsätta ut i livet...man var ju vuxen då!!
Lycka till med "tygletandet", misstänker att det kommer att bli moderns första prövning...
Kram kram

Annelie Esséus sa...

Men Guuuud vad spännande det låter, följes med spänning!
Jo, det var så mysigt att träffa den lille godisbiten. Han är såklart helt underbar!
Men jag ville inte ta några risker ännu, så jag höll mig på lite avstånd. Han är trots allt bara 8 dagar det lilla knytet.