torsdag 29 oktober 2009

Gapa Stort

Ja, det gjorde jag bokstavligen i dag. Och två gånger dessutom. Var hos tandläkaren och det är nå´t jag absolut inte gillar. Tillhör den skara som får hem en kallelse, bokar om tiden både en två och tre gånger för att sedan skjuta upp besöket på obestämd tid. Nu hade det gått tre år........ja, du läste rätt. Tre år sedan jag var där sist och det ger dig kanske en bild av hur min relation till denna yrkesgrupp är. Dålig. ;-). Träffade Anders och han var fantastisk. Förstod direkt hur skrajsen jag är så det var silkesvantar och sammetsröst från första stund. Som tur är har jag ganska bra "munförhållanden" (hm, finns det nå´t så´nt ord månne) och tandsten och karies biter inte så bra på mig. Dessvärre tar ju åldern ut sin rätt ;-) så gamla lagningar måste ses över. Fyra stycken som måste byras ut. Det innebär borrning, borrning och åter borrning. Inte nog med att munnen åkte upp vid det beskedet, hakan trillade också ner då jag blev varse den nätta summan att punga ut för detta kalas. Tretusenåttahundra rikstaler!!!!!!!! Tionde november är jag inbokad en timme hos Anders för att ta tag i tre närliggande gamla lagningar. Hujedamej. Snacka om att det blir eldprovet för min meditationsträning denna dag. Nu har den första förskräckelsen lagt sig och jag börjar försöka tänka ur ett positivt perspektiv. Don´t worry be happy!!!!!!

4 kommentarer:

Unknown sa...

Morrn.

Då är vi två med tandläkarskräck...

Jag har ordnat det så att min tandläkare sänder inkallelseORDER, endast 2 dagar före, så behöver jag inte oroa mej så länge.....
På något sätt "strutsmetoden".

Men när man går där ifrån då är man "stark"..
Det är egentligen inte så hemskt som man kanske har inbillat sej...

Lycka till, ha de bra.
Hasse A
(kunde inte låta bli att skriva)

Artlover sa...

Du är inte ensam om att ha tandläkarskräck. Jag har varit hos tandläkaren tidigare i år och det gjorde både ont i käften och i plånboken. En rotfyllning (som jag fick göra om till och med) och en utdragning, den tanden var så rutten. Inte kul alls:-P Sedan sist sprang set iväg 1500 kr. för en tandputsning. Blähä...
Hade fint:-)

lairama sa...

Ja, oj vad vi är många som lider av denna skräck. Jag hade inte varit hos käftis på över tio år när jag tvingades dit tidigare i år. Av någon anledning trodde jag att jag var ensam om att vara rädd och kände mig superlöjlig.
Här fick jag faktiskt hjälp av bloggen att inse att det inte är så :). De inlägg jag skrev om tandläkaren fick många kommentarer och dagligen är det flera stycken som hittar till min blogg genom att söka på tandläkarskräck. Det måste betyda att vi är MÅNGA!
Inte blir det roligare av att veta att man inte är ensam men någon sorts stöd blir det iallafall.

Nästa år SKA jag gå dit när jag får kallelsen (Gubben måste följa med och hålla handen förstås). Det ska aldrig mer gå så långt...

Sen det där med att det är så dyrt... det har jag funderat på många gånger. Varför är hörapparater subventionerade men inte glasögon och tandläkarvård? Det är ju lika viktigt.
Men men jag ska väl inte bry min overksamma hjärna med sånt.

Ha en riktigt trevlig helg!!!

Ingela´s blogg sa...

Du är inte ensam. Som tur är har jag hittat en så underbar tandläkare. Men det är liksom doften, ljuden från borren som jag hör när jag sitter i väntrummet. Det för mig tillbaka till min barndom och dessa tandläkarupplevelser som inte är/var så kul. Jag tar alltid en tidig tid på morgonen så jag slipper oroa mig hela dagen. Trevlig helg! ingela