Min Torsdags Reflektion är lite av en skräckblandad förtjusning faktiskt. Jo, för igentligen håller jag på att krypa ur skinnet vid bara tanken av åttabenta monster. Att sedan se dem på bild är nästan för mycket för mig. Ni kan ju tänka hur det kändes när jag fotade den i går, ha, ha. Jag är alltså ingen vän av spindlar, men jag måste ändå medge att det är underbart att se dem ila fram bland löven. Det innebär ju att varmare, skönare och goare tider är i antågande ;-). Visst är det härligt nu när naturen sakta börjar vakna ur sin vintervila. Hör småfåglarna som börjat kvittra och koltrasten som sjunger så fint. Känn värmen från solen som värmer om än bara för en dag eller bara några timmar. Sug in den friska luften och känn doften av vår när snön smälter på asfalten och när den fuktiga jorden kommer fram. Se alla små fina förändringar i naturen. Gläds med barnen som rusar runt med vårspring i benen. Stanna upp, var här och nu och ta vara på denna fina tid. Låt inte tankarna fara bort i det som kommer sedan. Carpe Diem ;-).
3 kommentarer:
Det gäller verkligen att ta vara på tiden och njuta.
Men vi har en tendens att glömma att vara här och nu.
En fin och tankvärd reflektion.
En eloge till dig och alla som vågar göra sånt som är svårt av olika anledningar! Fin fin bild!
:)
Huga, vilken läskig spindel! Men jag kan hålla med om att de är fascinerande på samma gång. Ja, visst är det härligt med våren -min reflektion handlar också om det. :)
Skicka en kommentar