Kring Eva står en doft av rosor, eftersom hon vårdat sitt rosenbestånd i alla år. På sin 56-årsdag får hon en dagbok av sitt barnbarn och börjar då genom sitt skriveri på nätterna glänta på dörren till en värld som hon gjort allt för att glömma. Hon skriver om sin barn- och ungdomstid, år som färgats av de ständiga konflikterna med en vacker men självcentrerad och komplicerad mamma, vars beteende gör Evas uppväxt till ett helvete. Redan vid sju års ålder fattar Eva ett beslut. Hon ska bli den som överlever. I sin ensamhet ser hon först till att skaffa sig någon som lyssnar. I en påse under huvudkudden har hon därför sparat den elake grannhunden Buster´s öron. Evas dagbok blir en berättelse om förtryck och om den svidande längtan som aldrig infrias, att få känna att mamman älskar henne. Ett hat växer fram som kommer att ta över stora delar av Evas liv, ett hat som växer i styrka, ger kraft och kräver upprättelse. Allt riskeras att avslöjas på grund av en olycklig slump, och de gamla såren, liksom rosenbuskarna, rivs upp på nytt.
Busters öron är den tredje boken jag läser av Maria Ernestam och jag kan utan tvekan påstå att det är den absolut bästa. Det är en stark och omskakande relationsroman mellan mor och dotter och innehåller också en bitterljuv kärlekshistoria. Den pendlar mellan nutid och femtio- och sextiotalen, livet vid havet kontra storstaden, den vuxna kvinnan och den unga. Ett absolut måste att läsa i hängmattan i sommar!
1 kommentar:
Nu är författare och bok noterat :)
Skicka en kommentar