onsdag 15 juli 2009
In Memoriam
De sista bilderna tagna på min älskling Pelle. En varm ljuvlig dag i juli här på landet i Sunne. Pelle, bortskämd som världens bäste vän ska vara, ligger på trädgårdsbordet och spanar över ägorna. Han känner lugnet, den mysiga tillvaron tillsammans med familjen och slappnar av. Sträcker ut sig på bordet, larvar sig, gör sig gosig och oemotståndlig som alltid. Och vi faller, som alltid, handlöst inför denna ljuvliga herre. Kärt barn har många namn heter det ju, och ja, det kan jag verkligen intyga. Vad sägs om: Pelle Plutt, Pellis, Plutten, Mammas Kille, Mammas Vän I Viken, Skrutten, Pruttis, Godingen, Fotvärmaren, Älskling, Larvpottan, Ögonstenen, Pantern, Jägaren, Lurvtussen. Pelle kom till oss för fem år sedan, när han var 9 år. Under dessa fem år har han givit oss ofantligt mycket kärlek. Ja, för Pelle var en riktig "lover". Älskade att vara där vi andra var, kela och ge ömhet, busa och ge oss många skratt. Med Pelle var man aldrig ensam, nej, man hade alltid en kompis, kudde, TV polare, fot- och sängvärmare, tröstare, lyssnare, blogg kompis. Vi kommer sakna dig och dina upptåg älskade Lurvtuss, men glädjen över att fått haft förmånen att lära känna dig och få ha dig hos oss övervinner sorgen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det var 5 år ja, ikke 14.. Jeg misforsto.. Men år er bare tall her egentlig.. 5 år kan være like lange og gode.. Vakre bilder av Pellegutten! Må han ha det godt i lyset og kjærligheten nå. Du har pyntet graven så søtt. Det er så trist. Glad dere har hatt det så godt og fint sammen. Ta vare på de gode minnene, og jeg vet du vil. Varm klem.
Vad tråkigt att höra att Pelle gått bort -jag förstår att ni saknar honom. Djuren blir ju en del av familjen de med. Jag fruktar redan den dagen när min katt Zorro (11år) och min hund Celine (8 år) drar sina sista andetag...
Underbara bilder på Pelle -han var verkligen en fin katt.
Måndagen den 24 augusti 2009
Jag har själv tre katter som är tio och nio år gamla och undrar hur jag kommer att klara förlusten av dem. Du har skrivit så vackert och värdigt om Pelle.
Vänliga hälsningar
Christina Wigren Hermansson
Skicka en kommentar