Kan katter vara deprimerade? Svaret på frågan är absolut ja. Vi har just nu en ledsen, beklagande, pipande och jamande fotvärmare här hemma. Efter slagsmål för några dagar sedan tillbringade Pelle och jag sena kvällen hos Djurakuten i går. En varböld som måste öppnas upp, spolas ren och sedan behandlas med antibiotika. Det är inte första gången, hm. Vi kan alla turerna. Har man en krigare så har man ;-). Nu är det slagsmål med sårrengöring, tabletter två gånger om dagen samt utegångsförbud ett par dagar som gäller. Konstigt, det är alltid då det heter att Pelle är min katt :-(. När jag ändå sjunger klagosånger kan jag ju passa på att oja mig över kostnaden för gårdagens kalas. Mycket roligt man kunde göra för de pengarna, men jag får ändå glädjas över att kattskrället är försäkrad. Nu slänger jag mig snart in i fredagsbestyren trött, hålögd och fattig efter gårdagens äventyr. Gissa vem som somnar i soffan i kväll, ovaggad.
fredag 15 maj 2009
2215 Kronor
Kan katter vara deprimerade? Svaret på frågan är absolut ja. Vi har just nu en ledsen, beklagande, pipande och jamande fotvärmare här hemma. Efter slagsmål för några dagar sedan tillbringade Pelle och jag sena kvällen hos Djurakuten i går. En varböld som måste öppnas upp, spolas ren och sedan behandlas med antibiotika. Det är inte första gången, hm. Vi kan alla turerna. Har man en krigare så har man ;-). Nu är det slagsmål med sårrengöring, tabletter två gånger om dagen samt utegångsförbud ett par dagar som gäller. Konstigt, det är alltid då det heter att Pelle är min katt :-(. När jag ändå sjunger klagosånger kan jag ju passa på att oja mig över kostnaden för gårdagens kalas. Mycket roligt man kunde göra för de pengarna, men jag får ändå glädjas över att kattskrället är försäkrad. Nu slänger jag mig snart in i fredagsbestyren trött, hålögd och fattig efter gårdagens äventyr. Gissa vem som somnar i soffan i kväll, ovaggad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Stackars lille kissen, kan inte vara roligt att ha strut på huvudet... Hoppas han blir bra igen snart!
Lille kissen.....hoppas han snart e på fötter igen. Oj oj vilken räkning ni fick, men vad gör man ej för sina käraste?trevlig helg.Kram
Stackars katten och stackars dig.
Förstår att du har svårt att tillämpa positivt tänkande för tillfället... först bilen och sen det här.
Jag håller alla tummarna för att katten snart blir bra och att allt ordnar sig snabbt och smidigt med bilen.
Sov gott (och ovaggad) i natt och ha en trevlig helg!!
Kram
Bara som en liten tröst, det är ju nu som katterna slåss, sedan kan de vara hur snälla som helst. En hund eller katt med tratt runt halsen är något av det mest olyckliga man kan ha. Vår hund fick tratt för ett tag sedan, han gick då in med huvudet i ett hörn och stannade där för han var så deprimerad att han inte ville gå vidare.
De har dock dåligt tålamod, så snart går de vidare. Jag tycker lite synd om både dig och katten. Sov gott. /Lasse
Japp det här känns igen, min sötnos är en hittekatt, utan försäkring men rätt bra på att fajtas då och då.
En varböld har vi haft o det var inte angenämt. Men nu har han och jag utarbetat en stil som gör att vi klarar oss från infektioner. Han säger till när han slagits och blöder och så tvättar vi två till tre gånger om dagen. Först med väteperoxidlösning och sedan med klorhexidin, försiktigt baddande men rätt länge... Det funkar.
Naw, stackars lilla Pelle. Han får bli bättre på att slåss då.
Skicka en kommentar