torsdag 29 april 2010

Ibland Går Allting För Snabbt

Jag hinner knappt andas. Hjärnan går på högvarv och hjärtat hoppar med extra slag i bröstkorgen. Jag som vet hur min kropp ska undvika dessa symtom. Dessa varningstecken på att lilla jag dragits med i en nedåtgående spiral som verkar oändlig. Jag som vet hur jag ska förhålla mig till livet och alla dess krav för att undvika detta. Jag som i många år tränat mig och rustat mig i att stå emot detta. Dags att dra i nödbromsen. Stänga av maskineriet. Koppla bort alla tankar, all oro, alla krav och alla måsten. En himla bra timing att jag i dag åker på en weekend till Budapest med lite lite lite konferens och mycket mycket mycket avkoppling. Sol och +23 gradig värme väntar på att få omfamna mig. Väntar på att få ta hand om mig, få mig ner i varv och få mitt sinne finnas här och nu igen.

Önskar alla en fin Valborg med god mat och trevligt sällskap. Återkommer om några dagar utvilad och med full energi och inspiration igen. Kram vänner.

9 kommentarer:

Lairama sa...

Nej, det är inte alltid så lätt att dra i handbromsen i tid även om man vet hur det ska göras.
Hoppas du får tid att njuta ordentligt av din resa.
Ha en trevlig Valborg!
//Maria

Pumita sa...

Vilken talande bild! Och snygg också. Önskar dig en underbar resa!

Marie-Louise sa...

gos vännen, bilden visar så tydligt det du pratar om. Jag, känner igen det där, men det vet jag att du redan vet. =) Ha det underbart nu under helgen och njut i fulla drag. Kramar om dig med hjärtat. ... känner du?

Agneta sa...

Ha en underbar resa och ta väl hand om dig! Kramar

Anonym sa...

outstanding photography! Chapeau !

Please have a nice Friday.

Rune A Karlsen (Bildebloggen) sa...

Det er viktig å bremse i tide, etterpå kan det være for sent. Håper du har en fin tur :)

God helg.

Ingela´s blogg sa...

Vilken bild, "obehagligtvacker". önskar dig en skön weekend i Budapest, mycket att se. Kram

Photo By Manka sa...

Budapest, det låter ju jättehärligt, dom lär ha goda bakelser där med om jag inte missminner mig..man ska lyssna på kroppen och inte tänka "jag klarar liiite till".

Häftig bild förresten.

/Magnus

Susanne sa...

Var rädd om dig!! Men så skönt att läsa att du reagerar på symtomen. Det tror jag hjälper oss mycket i längden. Första gången jag sprang in i betongen struntade jag totalt i alla symtom men nu är dom kända och jag har ork att dra i bromsen och stanna upp en stund. Och det verkar det som du också kan göra och det betyder massor. Hoppas att du hade en helt underbar vistelse i Budapest!! Kramisar