Alla Har Vi Favoritställen

Vår älskade pälsmössa har sitt. Under den gamla syrenen som är placerad på ett avskilt ställe på tomten. Dessutom ligger det i skugga nästan hela dagen så det är ett perfekt ställe dessa varma dagar. Jag njuter av att se Tuss njuta så här på landet. Och det slog mig häromdagen att det snart är 1 år sedan vi möttes första gången, jag och Tuss. Han var tvungen, mot sin vilja, att vara innekatt hos sin förra familj. Hans instinkt att komma ut bara ökade för var dag och så fort han fick tillfälle smet han ut. Det enda stället för honom att kunna få njuta av fågelkvitter, sol, vind och allehanda dofter var på balkongen :-(. Ja, jag blir tårögd när jag tänker på det. För idag när denna misse har möjligheten till fritt jaktliv och att få komma och gå som han vill syns det ju på honom hur han strålar. Det svider i mitt hjärta när jag tänker på hur han säkert kände sig inombords där i lägenheten. Hur stod du ut vännen. Vilken himla tur att hans förra matte hade öppna ögon och kunde se hur Tuss for illa. Se att han var i stort behov av att få tillfredställa sitt behov av att få vara utomhus. Vilken tur att hon också orkade fatta beslutet att låta honom flytta. Det är ju inte det lättaste även om man inombords vet att det skulle vara det bästa för djuret. Att Tuss sedan hittade oss, eller rättare sagt, att vi hittade varandra i denna stora vida värld är ju fantastiskt. Han har fått en familj som avgudar honom, ja han får verkligen vara "herren på täppan" hos oss. Han blir överöst med kärlek och omtanke och hans behov sätts lika högt på prioriteringslistan som övriga familjemedlemmars. Han ger oss tillbaka tusenfalt med kel, gos och bus. Mmmmmm uuuuuuunderbara Tuss. Jag är oändligt tacksam att livet förde oss tillsammans och att vi får vara din familj. Kurr och mjau på dig.